(Bilden är klickbar)

1 kg kycklingfilé
200 g chèvre
1 kruka färsk timjan (hela krukan går inte åt)
140 g rökt sidfläsk/bacon
saften av 2 små eller 1 stor apelsin (ca 1 dl)
2 msk soja (tog shoyu)
2 krm svartpeppar
2 dl crème fraiche


Gör så här: Skär getosten i skivor och lägg tre bitar på varje filé. Strö över klippta timjanblad. Rulla in varje filé med 2-3 baconskivor. Lägg de linande filéerna i en ugnsfast form. Vispa samman hälften av apelsinsaften med soja, peppar och häll blandningen över filéerna. Stek i ugn på 200 grader i 35 minuter. Sila stekspadet i en kastrull (se bild). Tillsätt resten av apelsinsaften och crème fraiche. Sjud upp såsen. Häll den över kycklingen eller servera vid sidan av

Till hade jag brysselkål och sparris :D

lovade att lägga ut recept på de underbara maträtterna jag lagt ut på fb de senaste dagarna :)

Fläskfilé med bacon

Ingredienser:
500 g fläskfilé
150 g bacon
salt och peppar

100g philadelphiaost
1-2 hackade vitlöksklyftor


Gör så här
Sätt ugnen på 175 grader.
Förut putsade jag filén, inte nu, det är om det är något hårt på den, då kan jag ta bort det.
Finhacka vitlöken.
Rör ihop vitlök, philadelphiaost och smaka av med salt och peppar.
Skär en djup skåra i fläskfilén på längden.
Fyll skåran med blandningen och tryck ihop fläskfilén.
Linda baconet runt filén, jag brukar lägga ut baconet som en matta och rulla ihop det. Stek en yta på baconen.
Lägg fläskfilén i en form och stek tills det blir en innertemp på 75 grader.

Till detta serverade vi champinjoner och zuccini som låg i samma form och bearnaisås

Laxgratäng

4 stora laxfiléer
Kavli Kräftost (200 g)
2 ½ dl grädde
1 burk kräftstjärtar
1 dl finhackad dill
Salt och peppar
1½ msk hummerfond
1 krm Cayennepeppar
1 dl riven västerbottensost

Krydda laxfiléerna lätt med salt och peppar och lägg i form. Häll av kräftstjärtarna och fördela över laxen.
Koka upp såsen (kräftost, grädde, fond, dill och cayennepeppar efter smak)och häll sedan över laxen. Strö över osten. In i ugn 200 g ca 30 minuter.
Vi serverade tillsammans med blomkålsmos (ett kokt blomkålshuvud, 150g smör och 1 dl grädde.. Salt och peppar) Och kokt sparris som vi sedan smörstekte lätt.

Tänkte det var länge sen jag delade med mig mina resultat :)

Har ju slutat använda LCHF som en bantningsmetod utan nu är det helt enkelt bara min livsstil.

Jag har slutat "räkna" och hålla mig inom vissa bestämda gränser. Jag ligger på ungefär 40-50gram kolhydrater per dag skulle jag gissa, inte längre vräker jag i mig fett. :-) Jag äter med måtta. Jag äter fortfarande inte saker som jag "vet" är dåliga. Jag vill inte ha tillbaka alla mina problem jag hade innan LCHF, trötthet, ont i magen etc.

Här är iaf mina framgångar svart på vitt :D

Såhär såg mina siffror ut när jag började:

midjemått	87,5cm
vikt	61kg
lår	55cm
höft	94cm
byst	89cm
arm	26,5cm

Så här ser mina mått ut nu :)

midjemått	70cm (-17,5cm)
vikt	51,2kg (-9,8kg)
lår	47cm (-8cm)
höft	86cm (-8cm)
byst	84,5cm (-4,5cm)
arm	25cm (-1,5cm)

Är verkligen jättenöjd :D

Bakade igår ett jättegott LCHFbröd inspirerat av ett annat recept. Ändrade litegrann bara :)

Ingredienser

3 dl linfrö
1 dl sesamfrö
50 g paranötter
50 g mandel
50 g fiberhusk
2 tsk bakpulver
1,5 msk brödkryddor

Mixa allt till “mjöl” Jag änvände en kaffekvarn och det funkade jättebra.
Blanda sedan ihop:
50 g smält smör
1 dl creme fraiche
250 g keso
6 ägg

+0,25dl hela solrosfrön i smeten

Gör så här
Mixa allan nötter och frön till “mjöl” i till exempel en mixer.

Blanda ihop allt och häll i en avlång brödform klädd med bakplåtspapper, jag tog lite solroskärnor på brödet. Grädda i 60-80 min (beroende på ugn) i 175 grader. Ta ut brödet ur formen och låt det svalna. Jag gräddade brödet i ca 70minuter.

 

 

 

Brödet blev jättegott och kan verkligen rekommendera det!!

Ja, nu går det verkligen framåt med dieten..

Det har verkligen varit kämpigt en tid nu när jag började på min praktik, förskola med pedagogiska måltider. Men jag har fått avstå från maten med tanke på min diet. Sen har jag fått äta medhavd mat i personalrummet sen. Det har funkat bra, men man känner inte direkt för att laga mat kl 6 på morgonen, både frukost och lunch...

Nu står vågen på 52,4kg och jag är snart nere på min målvikt 52 kg. :D

Jag har även gått ner 16,5cm i midjan, så målet på 10cm har jag slagit med måtta :D Känns helt underbart. Jeansen som jag inte kunde knäppa innan kasar nu ner hela tiden :D

Julmat

LCHF och julmat går väldigt bra ihop. Mycket av den traditionella julmaten är perfekt mat för den som äter LCHF - mat med lite kolhydrater och mycket naturligt fett.

Ät hur mycket du vill av:

• Julskinka - tänk på att ev. griljering kan innehålla bröd
• Sill - tänk på att en del inläggningar kan innehålla mycket socker
• Korv, sylta, paté
• Ost
• Lax i alla former. Tänk på att hovmästarsåsen kan innehålla stora mänger socker.
• Ägg
• Revbensspjäll
• Köttbullar
• Lutfisk

Ät så lite du kan av:

• Bröd, potatis
• Risgrynsgröt
• Julgodis
• Janssons Frestelse - innehåller mycket potatis
• Pepparkakor och andra bakverk

Fick en fråga av Anja ang filmjölk.

Är laktosfri fil bättre än vanlig fil?

Kan inte generalisera, men skånemejeriers vanliga filsorter innehåller 5% kolhydrater medans deras laktosfria innehåller endast 3% kolhydrater. Så på så sätt är det ett bättre alternativ. Men den är tyvärr dyrare, men godare enligt mig.

Dagens frukost blev snabb och lite mindre fet. Hade bråttom till skolan.

1,5dl Skånemejeriers laktosfria filmjölk A-fil
Kolhydrater:4,5g
Protein: 5,25g
Fett: 4,5g

Kanel

Tänk på att du ska hålla dig under 20g kolhydrater per dag. Helst under 10g/dag i början eller om du inte går ner eller mår bra. Annars går du ur Ketos. Du kan köpa ketosteststickor på sidan : http://allt-fraktfritt.com/ketostix-25/ketostix-50-st-reagensstickor-79.html Så kan du se om du är i ketos eller inte.


Ägg i alla former, kokta, stekta, äggröra, omelett. Helst ekologiska ägg bl aberoende på fördelningen av omega3 och omega6.
Fisk och skaldjur, feta fiskar som lax, makrill, strömming är suveräna. Panera inte.
Kött, lamm, vilt, gris, nöt. Skär inte bort det nyttiga fettet och välj så mycket det går ekologiskt producerat och närproducerat. Gräsuppfött nötkött är bra för oss, djuren och naturen.
Fågel, kyckling, kalkon, grillat, stekt i ugn, i grytor. Behåll det knapriga skinnet.
Såser, dressingar, majonnäs, olivolja, rapsolja (ekologisk). Ej fettfritt eller fettreducerat. Bearnaisesås, Hollandaisesås, läs på förpackningarna eller gör själv.
Ät dig mätt, men inte övermätt!

Detta är helt ok. Men var noga att det inte blir för mycket!
Ovanjordsgrönsaker (helst gröna)
Kål av alla sorter; blomkål, vitkål, brysselkål,grönkål.
Sparris, broccoli
Squash, aubergine, oliver
Spenat, svamp, gurka, all sorts grönsallad
Avokado och kokosfett är gott och tillåtet

Med lite mer kolhydrater; lök, paprika, tomat
Välj närproducerat och efter säsong så behålls
näringsämnena bättre och vi sparar på miljön
Mejeriprodukter (var dock försiktig, räkna på)
Riktigt Smör och Bregott, inga konstigheter
Ost, gärna feta ostar, Philadelphia, Haloumi, Feta, Mozzarella, keso
Grädde, Cremé fraiche, yoghurt, vanlig och grekisk/turkisk, mjölk och fil. Välj de fetare
sorterna där alla näringsämnen och det nyttiga fettet finns kvar.

Helst ekologiska produkter och närproducerat.
Om du har svårt att gå ned i vikt kan du be-
gränsa mängden mejerivaror i din kost. Börja
ta bort de minst feta.
Välj så rena produkter som möjligt, utan kons-
tiga tillsatser.

Slopa helt:

Socker; strösocker, bitsocker, sirap, godis, läsk, kakor, kaffebröd. För att inte tala om allt dolt socker som finns överallt. Kolla!
Potatis, rotfrukter, pasta, bröd, spannmålsprodukter är också socker, bara i en annan form. Även i fullkornsformat.
Skräpmat, chips, pommes frites..
Ris, majs, couscous, bulgur; är också socker.
Popcorn är skräpmat.
MARGARIN! Som är en kemisk produkt med diverse tillsatser. Här ingår även Becel och Flytande smör&rapsolja.
Korv och diverse charkvaror som innehåller tillsatser, bl a glutamat och socker. Läs på förpackningen, det finns goda undantag
Omega6-rika matoljor som majsolja, jordnötsolja, sojaolja och solrosolja
Öl, som är flytande bröd!
Frukt är godis, alltså socker! Och torkad frukt är därför koncentrerat socker.
Bär är bättre, hallon har minst kolhydrater (4,5g-13gkolhydrater/100g).

Från: http://www.kostdoktorn.se/wp-content/2008/01/lchf-5.pdf

LCHF – matsedel

Frukost

Filmjölk (minst 3% fett gärna laktosfri) + 1 matsked linfrön.

Alternativt ägg, bacon eller skinka.

Eller omelett med skinka eller annat tillåtet.

Kaffe eller te med eller utan grädde eller lite 3% mjölk.

Mer frukosttips. / Ännu fler frukosttips / Ytterligare frukosttips.

Den som så vill kan äta resterna av gårdagens middag.

Lite mindre strikt LCHF: Omvänd dietistmacka

Lunch och middag

Kött-, fisk- eller kycklingrätter med grönsaker, och fet sås.

Grytor, soppor eller gratänger med tillåtna födoämnen.

Du kan tillaga de flesta recept i kokböcker, om du bara undviker kolhydratrika ingredienser. Man bör då ofta öka fettmängden genom att sätta till smör eller grädde.

Drick vatten till maten, gärna smaksatt kolsyrat (ren smaksak).

I stället för potatis: Lätt förvälld blomkål eller broccoli är utmärkt ersättning för potatis. Ett blomkålshuvud, i buketter, kokt med 2 deciliter grädde, sedan mixat med salt och peppar är godare än potatismos.

Diverse tips

Exempel på veckomeny, med recept – från bloggen ”Vägen från 137 kilo”

Veckomeny 2

God & billig sallad: 500 gram vardera av grovriven morot och strimlad vitkål. Dressing: En halv deciliter vardera av olja och vinäger, eller majonnäs/grekisk yoghurtdressing. Den håller i kylskåp i flera dagar.

Mumsigt: Ha två olika sorters sallad på bordet så blir det mycket gott på tallriken.

Du kan äta lite vetekli eller havrekli, förutom linfrön, i filmjölk till frukosten, om du behöver för tarmfunktionen.

Om du blir sugen: 1–2 ostskivor (med smör på), en skinkskiva, några oliver eller nötter. En bit fet ost. Ett färdigkokt ägg du haft i kylen. En liten burk makrill i tomatsås (8-9 kr st i 3-pack). Kaffe med mycket grädde i mättar också.

Till fika: Rulla ihop en ostskiva och/eller skinkskiva som tilltugg till kaffet. Man kan breda lite smör på innan man rullar så blir det ännu godare. Eller ta några nötter.

Smörgåssug: Ta en Finn crisp, flatbröd, eller Wasa Fiber plus, med smör och pålägg. Ju mer smör/pålägg desto färre smörgåsar (kolhydrater) behöver du för att bli mätt.

Krogliv: Det är inga problem att gå på krog eller kalas. Avstå från (eller begränsa) kolhydratrika delar av måltiden, och ät om det går mer av annat. De som så önskar kan be om extra smör till ex kötträtter, det mättar bra.

Är du osäker vad som bjuds kan du alltid äta dig halvmätt innan du går hemifrån.

Mellanmål: Du kan äta en frukt om dagen, gärna som efterrätt. Viktnedgång och blodsockerkontroll blir dock ännu bättre helt utan.

Sätt fart: Om viktnedgången går för trögt, uteslut frukt, bröd, nötter och öl helt, tills du väger det du vill.

Från: http://www.kostdoktorn.se/lagkolhydratkost-lchf#matsedel

Kostråd på två rader

• Ät gärna: kött, fisk, ägg, ovanjordgrönsaker och naturligt fett (ex smör).
• Undvik helst: socker och stärkelserik mat (ex bröd, pasta, ris, potatis).

Evolution

LCHF innebär att man försöker undvika det nyaste i människans kost:  snabbsmälta blodsockerhöjande kolhydrater. De introducerades med:

• Jordbruket, 9 000 år sedan - spannmål, som grovt bröd.
• Industrialismen, 200 år sedan - socker, finmalt vitt mjöl.

Vi har alltså ätit dem under en minimal del av människans miljoner år långa utveckling. Våra gener är knappast fullt anpassade till sådan mat än.

LCHF handlar därmed om att äta mer som förr. Utan ny mat slipper du kanske nya västerländska sjukdomar.

Effekt

Många menar att lågkolhydratkost är den bästa kända metoden för effektiv och långsiktig viktnedgång.

Mängder av diabetiker har dessutom förbättrat, eller normaliserat (typ 2 diabetes), sitt blodsocker med sådan kost. Utan medicin.

Allt fler studier dokumenterar god effekt för:

• viktnedgång
• förbättrat blodsocker
• lägre blodtryck
• förbättrade blodfetter (enl modernare synsätt)

Vanligen ses bättre effekt än av kaloribegränsad fettsnål kost, trots att man med lågkolhydratkost kan äta sig mätt.

Teoretiskt är det möjligt att LCHF minskar risk för cancer och hjärtsjukdom.

Andra vanliga hälsovinster

• lugnare mage (mindre gaser/magknip)
• kraftigt minskat sötsug
• förbättrad fertilitet
• mindre karies

Minskade besvär av:

• svampklåda
• ledvärk
• migrän
• astma
• akne

Anekdotiska bevis
Berättelser från personer som minskat i vikt och fått bättre hälsa på LCHF. Många fler finns i ”stora skrytartråden” – fyll gärna på själv.

Vanliga frågor och svar

Kostdoktorns FAQ
Vanliga frågor och svar, samt myter om LCHF. Jag rekommenderar avsnittet om vanliga omställningsbesvär. Första veckans sockeravgiftning kan nämligen ibland bjuda på:

• Trötthet
• Huvudvärk
• Hjärtklappning
• Dålig andedräkt
• m.m.

Men det går vanligen snabbt över. Att dricka tillräckligt med vatten och få i sig lite mer salt än vanligt brukar hjälpa för att även första veckan skall bli så behaglig som möjligt. Fler frågor och svar.

Egna nybörjarfrågor får du snabbast svar på via diskussionsforumen Kolhydrater iFokus, eller Kostdoktorns Forum – i det senare finns en särskild avdelning för nybörjarfrågor.

Teorin bakom LCHF

Kolhydrater, snabba såväl som långsamma, bryts alla ned i magen till enkla sockerarter innan upptag i tarmen till blodet. Därmed stiger blodsockret vilket i sin tur ökar produktionen av hormonet insulin. Det är kroppens mest fettinlagrande hormon.

Insulin produceras i bukspottskörteln (bild till höger). I större mängd förhindrar hormonet fettförbränning och lagrar in överskott av näring i fettceller. Det kan efter en tid (någon timme) leda till ett underskott av näring i blodet vilket skapar hungerkänslor, och s.k. ”sötsug”, varefter man vanligen äter mer. Sen startar processen igen, en ond cirkel alltså.

Lågt intag av kolhydrater i kosten ger tvärtom lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. Det ökar frisättning av fett från fettväven, och ökar fettförbränningen. Därmed brukar kroppsfettet minska successivt, särskilt runt magen hos bukfeta personer.

LCHF underlättar för kroppen att leva på fettlagren, då frisättningen från dessa inte hindras av höga insulinnivåer i blodet. Det kan vara en anledning till att fettintag mättar långsiktigt bättre än kolhydratintag. Intaget av kalorier brukar generellt minska i studier, då försökspersonerna får äta sig mätta på LCHF istället för ”vanlig” mat.

Från: http://www.kostdoktorn.se/lagkolhydratkost-lchf

Low Carb High Fat (LCHF) är en relativt ny svensk form av kolhydratfattig och ketogen diet med lågt intag av kolhydrater (Low Carb) och högt intag av fett (High Fat). Den används som metod för kontroll av blodsocker och viktminskning. Metoden har visat sig ha goda resultat speciellt för typ-2-diabetiker där också viktminskning observerats efter ett ökat fettintag.

Teoretisk bakgrund

Förkortningen LCHF består egentligen av två koncept: LC (low-carb) och HF (high-fat). LCHF-metoden har sina paralleller i och bygger vidare på tankar i de uppmärksammade kostmetoderna Atkinsdieten och stenålderskost. Många GI-metoder omfattar en initial kraftig minskning av kolhydratsintaget under ett par veckor, liknande den vid LCHF (till exempel "rivstarten" i GI Viktkolls modell), men kan inte riktigt jämföras med LCHF eftersom det handlar om val av kolhydrater, långsamma framför snabba.

LC

Teorin bakom LC (lågt-kolhydratintag) kan kortfattat beskrivas på följande sätt: Kolhydrater, snabba såväl som långsamma, bryts i kroppen ned till enkla sockerarter för att kunna användas som energi. Därmed stiger blodsockret som i sin tur driver på insulinproduktionen med höga socker- och insulinvärden som följd.^[6][7]

Med lågt intag av kolhydrater i kosten fås lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden.^[8] Detta ökar frisättning av fettsyror från fettväven, och ökar fettförbränning.^{[källa behövs]} I avsaknad av kolhydraternas energi måste energi tillföras i form av protein och fett. Viktminskning menas bero på väsentligen två faktorer: Kroppen ställer in sig på hög fettförbränning^{[källa behövs]}, och fettintag mättar långsiktigt bättre än kolhydratintag varför intaget av kalorier generellt brukar minska i studier, då försökspersonerna får äta tills de är mätta.^{[källa behövs]} Dessutom visar försök som publicerats i the Lancet 1956 att energi i form av intaget fett inte tas upp av kroppen till lika stor del som energi från protein eller kolhydrat.^[9] Detta skulle alltså tala mot teorin om att "en kalori alltid är en kalori" oavsett vad den kommer ifrån. En diet bestående av 1000 kcal om dygnet från fett gör eventuellt att man går ner i vikt fortare än 1000 kcal från protein, och i synnerhet 1000 kcal från kolhydrater.^[9]

HF

Teorin bakom HF (högt-fettintag) kan kortfattat beskrivas på följande sätt: Människan består själv till stor del av animaliskt fett (främst i cellernas membran) och är evolutionärt anpassad för och beroende av intag av vissa fettsyror hon svårligen kan syntetisera själv.^[10] Detta gäller långkedjigt omega-3 och omega-6.^[11][12] Dessa fetter finns i rik mängd i kött och fisk, men också alger.

Balansen mellan långkedjigt omega-3 och omega-6 bör vara 1:1,^[13] att fleromättat fett kräver rik tillgång till antioxidanter för att neutralisera de fleromättade fetternas frisättande av ohälsosamma fria radikaler^{[källa behövs]} med mera. Helt klara linjer finns inte, men många LCHF:are föredrar och rekommenderar ofta naturligt förekommande animaliskt mättat fett framför industriellt processat fett från växtriket. Icke hårt processade fetter från växtriket accepteras.

Naturligt säsongsätande

Alla djur som lever i sin naturliga miljö (den de evolutionärt utvecklats för att leva i) äter olika sorters mat och/eller olika mycket under årets säsonger. Den ursprungliga människan hade under sommarhalvåret god tillgång på kolhydrater (bär, frukt och andra växter). Eftersom kroppen hade gott om kolhydrater att använda som energi kunde den spara på fettet enligt funktionen beskriven ovan. Samtidigt lockar kolhydrater till att äta mer vilket var viktigt för att lägga upp ett fettlager till vinterhalvåret. Under vinterhalvåret var det mycket ont om kolhydrater och den mat människan åt bestod framförallt av andra djur, under denna period använde man sig av det fett som sparats ihop under sommaren. Samma cykel uppvisas hos de flesta (eller alla) andra allätande däggdjur.

Vetenskapligt stöd

Metoden är kontroversiell därför att den går tvärt emot de konventionella rekommendationerna för diabetiker^[14] och överviktiga att undvika mättat fett (mindre än 10% av energiintaget) och äta mer kolhydrater (45-60% av energiintaget). Det är enligt denna linje den mesta livsmedels- och hälsoforskning bedrivits sedan 1950-talet. Sedan antiken har det dock varit känt att diabetes orsakar socker i urinen.

Innan det fanns insulinbehandling använde man dock en LC-liknande kost vid diabetes: "Ehuru otaliga läkemedel profvats, känna vi icke någon verksam medikamentös behandling af sjukdomen. ...men f. ö. bör behandlingen vara dietisk-hygienisk och gå ut på att söka höja den sjukes förmåga att förbränna kolhydrat, hvarigenom faran för acidos och koma undanskjutes. Detta mål vinner man bäst genom att borttaga, resp. minska kolhydratmängden i födan och äfven genom att reglera ägghvit- och fett-tillförseln."^[15]

På senare år har det kommit allt mer studier på kost med mindre kolhydrater och högre andel fett som stödjer de äldre teorierna.^[16] För närvarande ifrågasätts det även allt mer om mättat fett verkligen är skadligt för hälsan.^[17]

WHI 2006

Stor studie där ca 50 000 kvinnor följdes under 8 år. Allt till en kostnad av över en halv miljard dollar. Studien anses av många^{[ifrågasatt uppgift]} vara sista spiken i kistan för teorin att fett eller mättat fett skulle ge hjärtsjukdom. Knappt hälften randomiserades till lågfettskost och drog ner rejält på fettintaget, samt åt mer frukt och grönt. Resultatet blev ingen minskning av risken för hjärtsjukdom. Faktum var att för de redan hjärtsjuka fanns en tendens till ökad risk i lågfettsgruppen, som var statistiskt signifikant. Ingen minskad cancerrisk sågs och de som försökt minska fettintaget hade inte heller gått ner ens ett halvt kilo under de 8 åren i snitt, jämfört med de som åt som vanligt. Detta trots att lågfettsgruppen även motionerat mer.

Gardner 2007

När det gäller viktnedgång kom våren 2007 en stor jämförande studie mellan Atkinsdieten, the Zone, LEARN och Ornish, publicerad i en av de tyngsta medicinska tidskrifterna, JAMA. Studierna visade överlägsen viktnedgång i Atkinsgruppen vid 3 och 6 månader. Efter 12 månader hade personerna i Atkinsgruppen fortsatt gått ner ungefär dubbelt så mycket i snitt som de övriga, skillnaden var dock då inte längre statistiskt signifikant mot alla grupper. Vidare sågs signifikant bäst blodfetter och blodtryck i Atkins-gruppen.^[21][22]

Historik

I de länder lågkolhydratdieter slagit igenom har de alltid följts av intensiva diskussioner för och emot. Detta avsnitt refererar främst de svenska diskussionerna kring LCHF. Framför allt har det vetenskapliga stödet för Livsmedelsverkets kostrekommendationer respektive LCHF diskuterats och ifrågasatts.

I oktober 2005 startade allmänläkaren Annika Dahlqvist en bloggsida om LCHF. Denna blev snabbt landets mest besökta hälsoblogg. Hon hade året innan provat att banta med en lågkolhydratmetod som förutom viktnedgång även gjorde henne symptomfri från fibromyalgi och magbesvär. Dahlqvist började rekommendera denna kost till sina diabetespatienter på Njurunda vårdcentral som också började gå ner i vikt och förbättra sin hälsa.

I december 2005 anmälde två dietister Annika Dahlqvist till socialstyrelsen för att hennes kostråd skulle äventyra patienternas säkerhet.

2005 gav journalisten Sten Sture Skaldeman ut sin bok "Ät dig ner i vikt" efter att själv ha gått ner 65 kg med LCHF. Senare samma år gav Lars-Erik Litsfeldt ut boken "Fettskrämd" grundad på egna erfarenheter av hälsoförbättringar och viktminskning av LCHF.

2006 uppmanades Annika Dahlqvist av vårdcentralens ledning att upphöra med sina rekommendationer, eftersom de stred mot Livsmedelsverkets kostråd och eftersom de ansågs utgöra ett hot mot vårdcentralens trovärdighet. Annika Dahlqvist sa då upp sig från sin tjänst och intensifierade i stället sitt bloggande och sin föredragsverksamhet.

I maj 2007 försvann socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvård från 1999 från deras hemsida och de bekräftade att riktlinjerna kommer att ses över pga nytt kunskapsläge. Detta beräknas vara klart till hösten 2009.

I juli 2007 utkom Ideologin och pengarna bakom kostråden av Lars-Erik Litsfeldt och Per Wikholm. I boken hävdas att det var politiska beslut under 1950-, 1960- och 1970-talen snarare än folkhälsoforskning som ledde fram till dagens kostråd.

I januari 2008 godkände ADA, American Diabetes Association, lågkolhydratkost som alternativ för typ 2-diabetiker som vill gå ner i vikt.^[23]

I ett beslut den 17 januari 2008^[24] avgjorde Socialstyrelsen anmälan mot Annika Dahlqvist vars kostråd inte befanns strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet, utan godkändes som ett alternativ till tidigare råd vid diabetes typ 2 eller övervikt. I Socialstyrelsens utredning noteras även att "evidens för farlighet inte framkommit i hittills gjorda systematiska litteraturgenomgångar". Detta dock med reservation bland annat för att längre studier än ett år saknas.

Kritik av LCHF

Risk-argument

Den vanligaste kritiken mot LCHF är rekommendationen att ersätta kolhydrater med fett, i första hand animaliskt fett. Kritiken bygger på den allmänna uppfattningen att fett ökar LDL-kolesterolet och att ökat kolesterol ger ökad risk för hjärtinfarkt. Det finns större och tidsmässigt omfattande studier som visar samvariation mellan högt LDL och hjärtinfarkt.

En annan ganska vanlig farhåga är att de ketonkroppar som kroppen bildar vid mycket lågt kolhydratintag (varvid man sägs hamna i ketos) skulle innebära risk för ketoacidos. Det senare är ett livshotande tillstånd med vanligaste orsak svår insulinbrist hos diabetiker. Ketos och ketoacidos är normalt två helt olika fysiologiska fenomen. Dock finns ett publicerat patientfall 2004 med ketoacidos hos en person som åt enligt Atkinsdieten.^[25]

Etiska argument

Kritik grundad på miljöaspekter har också komma fram i debatten. Ett aktuellt exempel är att kor släpper ut stora mängder växthusgaser.^[26] Beräkningar gör gällande att dessa kolväten ger ett större bidrag till växthusgaserna än bilismen och transportsektorn sammanlagt. Dock balanseras dessa siffror inte mot motsvarande beräkningar av mängden kolväten som skulle frigöras om samma växtdelar bröts ned direkt i naturen. Vad som inte framgår är det att kornas metangas är framställd i modern tid med kolatomer från idag - medan förbränningen av olja och bensin genererar en ökad mängd av kolatomer och därmed koldioxid i dagens atmosfär då kolet i råoljan som pumpas upp är 65 miljoner år gammalt.

Ett annat argument som styrde den ideologiska debatten på 60- och 70-talet är att animalisk produktion kostar mer resurser än vegetabilisk och att det är oetiskt att den rika världen använder jordens resurser till detta när många svälter.^[27] Detta argument har nu fått förnyad aktualitet med den nuvarande livsmedelskrisen i världen (2008: de fattiga länder, vars jordbruk slagits ut av dumpade världsmarknadspriser på industriländernas överproduktion av säd och börjat använda marken att odla annat mer lönsamt, har ej längre råd att köpa in maten pga stigande världsmarknadspriser). Man menar att den säd som produceras inte ska användas till djuruppfödning utan ska användas direkt som mat. Argumentet förutsätter dock industrivärldens moderna djurhållning med spannmålsfoder till korna, inte den äldre djurhållningen att de ska beta gräs som de är anpassade för. (Biokemiskt ger spannmålsfodring dessutom en ogynnsamt stor obalans mellan omega-3 och omega-6). Beräkningar på hur igenlagda arealer av åkermark kan användas som betesmark för köttproduktion saknas även i debatten, samt beräkningar för mark där man skulle kunna odla grödor istället för att ge betesmark åt djuren.

Referenser

1. ^ Johan Hedbrant: Fetmaparadoxen/vetenskapliga studier/lågkolhydratdieter, 2006.
2. ^ Landstinget Blekinge: Karlshamnsstudien.
3. ^ Nutrition&Metabolism: Karlshamnsstudien 22 månader.
4. ^ Diabet Med. 2006 Jan;23(1):15-20: Short-term effects of severe dietary carbohydrate-restriction advice in Type 2 diabetes--a randomized controlled trial.
5. ^ Diabetes Res Clin Pract. 2007 Oct 31: Long-term effects of a diet loosely restricting carbohydrates on HbA1c levels, BMI and...in type 2 diabetes: A 2-year follow-up study.
6. ^ Nelson, David L.; Michael M. Cox (2005). Lehninger Principles of Biochemistry. New York: W. H. Freeman and company. ss. 841. ISBN 0-7167-4339-6.
7. ^ Ebey Soman, Scienceray, Regulation of Glucose by Insulin
8. ^ Haimoto H, et al. Effects of a low-carbohydrate diet on glycemic control in outpatients with severe type 2 diabetes. Nutr Metab (Lond). 2009 May 6;6:21.
9. ^ [a b] Kekwick A, Pawan GL (July 1956). ”Calorie intake in relation to body-weight changes in the obese”. Lancet 271 (6935): ss. 155–61. PMID 13347103.
10. ^ Enig, Mary (May 2000). Know Your Fats. Bethesda Press. ISBN 0-96781-260-7.
11. ^ Minimum requirements of n-3 and n-6 essential fatty acids for the function of the central nervous system and for the prevention of chronic disease.
12. ^ Enig, Mary (May 2000). Know Your Fats. Bethesda Press. ISBN 0-96781-260-7.
13. ^ The importance of the omega-6/omega-3 fatty acid ratio in cardiovascular disease and other chronic diseases.
14. ^ Aktuella kostråd vid diabetes och lipidrubbningar, om SNR:s, NNR:s och DNSG:s kostråd för diabetiker, 2004.
15. ^ Nordisk Familjebok: "Sockersjuka", 1917
16. ^ Kostdoktorn: Lista på vetenskapliga studier av LCHF-kost.
17. ^ Läkartidningen december 2007: Fettintag och kardiovaskulär hälsa - är vi helt felinformerade?.
18. ^ JAMA. 2006;295:655-666. Low-Fat Dietary Pattern and Risk of Cardiovascular Disease, The Women's Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial.
19. ^ Dagen Nyheter 2006-02-07 Fettsnålt minskar inte risk för sjukdom
20. ^ Havard The Nutrition Source Low-Fat Diet Not a Cure-All
21. ^ JAMA. 2007;297:969-977: Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women.
22. ^ DN 20070306 Färre kolhydrater bästa bantningen.
23. ^ Diabetes Care, volume 31, supp 1, jan 2008: Nutrition Recommendations and Interventions for Diabetes. A position statement of the American Diabetes Association
24. ^ Socialstyrelsen: Ärende avseende kostrådgivning till patienter med diabetes typ 2 och/eller övervikt.
25. ^ Heartwire: Woman admitted to hospital for ketoacidosis after following Atkins diet
26. ^ Gålmark, Lisa: Vadå vegan, Rabén & Sjögren, 2000 (svenska), sid. 21. ISBN 91-89646-03-7.
27. ^ Gålmark, Lisa: Vadå vegan, Rabén & Sjögren, 2000 (svenska), sid. 26. ISBN 91-89646-03-7.

från: http://sv.wikipedia.org/wiki/Low_Carb_High_Fat

Livsmedelsverkets tabell över kolhydrater. Bra att ha till hands när man ska räkna

http://www.lchf-kost.se/kolhydrattabell.aspx